Alla känslorna på en och samma gång
Vissa perioder är jobbigare än andra.
Vissa dagar är jobbigare med.
Halvåret som går vid okt-mar är värst.
I alla fall för mig, det blir så mycket känslor på en och samma gång.
Oktober börjar = mörkret börjar.
Man deppar ner sig lite mer, gillar inte mörkret, men försöker ändå se det positiva. Julen..
Snart är det jul och jag älskar jul, men så kommer nackdelen.. Pappa saknas ju.
Ingen jul utan hela familjen, lite så känns det.
Men innan det så är det ju allahelgona dagen, mycket fint på kyrkogårdarna.
Var hos pappa i lördags och tände ljus, Han fick 4 stycken, en från mig,lillebror,S och Ewe.
Det är ju lite svårt att inte kunna förklara för Ewe ännu, varför hon har en mormor men ingen morfar. Men det kommer, tyvärr.
Och nu på söndag är det farsdag, vi får fira farsdag vid en kyrkogård (typ så är det).
Den 16dec kommer pappas 50års dag.
Tänk, vilket kalas vi skulle haft.
(Även fast han aldrig hade velat de) haha, typiskt pappa.."behövs inte" "inga paket"
Alla adventsdagar, och inte tala på julafton. Sen nyår, och dagen då han dog.
Sen kommer allas födelsedagar som han missar, alla hans barnbarns födelsedagar/studenter/roligheter
Näe, allt detta mörker och alla dagar som kommer nu, det är de svåraste på hela året.. Speciellt julafton.