Detta året var inte lika hemskt som första!
Denna gången tänkte jag faktiskt inte så mycket på det, utan ägnade tiden åt alla andra!
Men de dagar då ja tänker på dig blir det jobbigt.
Det gör ont och det känns verkligen i hela kroppen.
Jag gråter sällan, jag har nog gråtit för lite..
Men när jag väl gråter blir det alldeles för mycket tårar och det blir bara jobbigt.
Därför behåller jag mina tårar och tar det när jag orkar!
Jag orkar inte just nu, jag klarar det fortfarande inte och ibland när jag är ensam tittar jag på videon jag gjort.
Då kan ja få gråta lite..
Det är jobbigt, verkligen och de dagar man inte tänker på dig så får man skuldkänslor, bryr jag mig inte?
Jo, jag bryr mig mer än alla tror, jag visar det inte för någon helt enkelt, jag lägger på mig för mycket och när jag som sagt är själv så släpper jag allt och får gråta hur mycket jag vill.

Jag vill inte visa andra att jag e svag, jag vill vara stark.
I Ewelinas ögon och i min familjs ögon.
Jag vill inte vara den som gråter hela tiden bara för att ja helt plötsligt tänker på pappa.
Det händer ofta att jag tänker på dig.
Allt för ofta för att jag ska klara det någorlunda.
Men konstigt nog gör jag det bara..


Tiden läker inte alla sår..
den kommer aldrig läka såret i mitt hjärta
den kommer aldrig att vara hel